Kul kattfakta hämtat från Manimalisrapporten 2000

Svenska kattägare kan grovt och schematiskt indelas i fyra kategorier.
8 % har katten som nyttodjur (råttfångare)
38 % som sällskapsdjur på familjens villkor
34 % som familjemedlem på lika villkor och
20 % på kattens villkor.

Ägarna talar med kärlek om kattens egenskaper.

De flesta kattägare är under 50 år.
Cirka 21 % av landets hushåll, det vill säga. cirka 800 000, har i genomsnitt "1,6" katt och det är vanligare att ägarna bor i villa än i lägenhet. Cirka 20 % av villafamiljerna har katt. Det innebär att det bor en katt i var femte villa. Till skillnad från hundar, så bor de flesta katter i 1- och 2-personers hushåll, kattägare är också ofta yngre än hundägare.

Det är vanligare att ha katt än hund i storstäder. Stockholm leder "kattligan" före Göteborg och Malmö. Kattägare är inte lika ofta som hundägare medlemmar i en djurförening.

Sällskapsdjurens psykosociala betydelse

Många internationella och nationella studier pekar entydigt på att djurägare är mer aktiva och mår bättre än andra grupper.

Barns utveckling påverkas positivt och familjers sammanhållning stärks. Sociala kontakter vidgas och förbättras med hjälp av sällskapsdjur. Studier visar att barn som har sällskapsdjur mognar fortare än andra barn. Dessa barn har också lättare att få kontakt med andra. För barn som lever med splittrade eller svaga familjeband kan ett husdjur fungera som en fast punkt i tillvaron.

Flera studier visar också att ungdomar som har hund, eller har mycket kontakt med djur, tycks ha bättre självförtroende. Ungdomar som växer upp med djur visar också större socialt ansvar. Barn i familjer med en hund har också bättre chans att tackla livskriser (dödsfall, skilsmässor) än barn utan kontakt med hund.

Äldre människor som har sällskapsdjur har större socialt nätverk och högre psykiskt, socialt och fysiskt välbefinnande. Depression och passivitet är också mindre vanligt hos äldre som har sällskapsdjur.

I en undersökning om sambandet mellan innehav av sällskapsdjur och risk för kardiovaskulära sjukdomar ingick en försöksgrupp på 5 741 personer. Det visade sig att framför allt män med husdjur hade tydligt lägre halter triglycerider och kolesterol än icke djurägare. Bland kvinnorna i undersökningen uppvisade djurägarna lägre blodtryck än kvinnor utan djurkontakt.

Även vid vårdinstitutioner visar äldre patienter höjd livskvalitet om de får möjlighet till kontakt med sällskapsdjur.

Internationell forskning som sker på det här området kommer att lägga fram nya rön om sällskapsdjurens psykosociala betydelse. Redan nu står det dock klart att samvaro med sällskapsdjur skapar välbefinnande socialt, fysiskt och psykiskt hos såväl barn som vuxna och äldre människor i samhället.

Sällskapsdjuren har därmed en stor psykosocial betydelse.

Källa:
Maninalisrapporten 200
Sällskapsdjur i Sverige.
Betydelsen för människor och samhälle 2000.
Grafik: Millan.net