Katter och komik - Thomas Pettersson
Thomas Pettersson är ståuppkomikern och skådespelaren som tycker om kontraster. Han bor på landet men bara några minuter från stan och säger att han är kattmänniska men har förutom tre katter också en hund.
Text: Björn Segerblad Bild: Annika Måbrink
Skillnader och kontraster är ständigt närvarande i Thomas Petterssons liv. Han har gått en lång väg från bondson via traktormekaniker, bonde och grovarbetare till ståuppkomiker och skådespelare via eget lantbruk och hästgård. Men en sak har alltid funnits i hans liv: Katter.
– Jag är ju bondgrabb och uppväxt på gård, förklarar han på sin omisskännliga halländska. När jag växte upp fanns det alltid katter på gården. Han bor fortfarande på en gård, samma gård som hans morföräldrar bodde på, där han tillbringade mycket tid som barn. Tidigare har han också drivit den som lantbruk men sedan några år arrenderar han ut istället för att själv behöva engagera sig i själva åkerbruket. – Det blev för mycket när jag en morgon var tvungen att gå upp klockan fyra för att hinna med ett flyg efter att ha blivit klar med sådden vid klockan ett, förklarar han. Då tänkte jag, så här kan man inte ha det.
Sagt och gjort: Thomas lade ned jordbruket, slutade med uthyrningen av häststallarna och koncentrerade sig på ett liv där scenen, om än i olika former står i centrum för arbetslivet. Men till gården, familjen och katterna återvänder han alltid, det är hemma och en stark kontrast mot livet i rampljuset. Där på gården bor Thomas, sambon Anna-Karin Palmgren och varannan vecka bor här också Thomas tonårsbarn från ett tidigare äktenskap. Människorna delar gården med tre katter, Sixten, Svea och det senaste tillskottet Smilla, bästa kompis med Beagle-hunden Pondus. När Kattliv kommer på besök är en, Sixten, ute på språng och trots att Thomas ropar och letar visar han sig inte för oss. – Han är väl ute på något uppdrag, säger med ett leende när han visat alla spåren runt ladugården efter Sixten.
Centralt loft
Ladugårdens loft är en central plats i katternas liv på Thomas gård. Här har de sin mat och på loftet har de gott om halm att krypa ned i om det är kallt ute. Katterna trivs där och i ladugården har de också sin mat. – Jag använder en så kallad piggomat, förklarar han och beskriver ett slags automat för att mata grisar, där han häller i två stora säckar med kattfoder och så har katterna mat ganska länge. Det är inte minst viktigt eftersom både Thomas och Anna-Karin jobbar som skådespelare och inte alltid är hemma. – Katterna skulle utan vidare klara sig i minst 14 dagar på den mat som finns i piggomaten, förklarar han. Om vi skulle åka på semester skulle det inte vara nödvändigt för någon att behöva mata dem. Tyvärr lockar automaten till sig en del andra av traktens katter. – Ryktet går ju bland katterna, skojar Thomas och säger att trots att familjens katter inte alltid kommer överens så enar de sig mot andra katter. – Det har väl med revir att göra, tror jag, säger Thomas. Det är som de tillsammans säger: Det här är vårat.
Inte sentimental
Thomas tidigare katt Karl-Lennart valde att avsluta sitt liv där uppe i halmen. – Han var lite underlig i några dagar, säger Thomas och berättar vidare: – Han försvann plötsligt och jag letade länge efter honom men vi kunde inte förstå vart han tagit vägen. Det dröjde länge innan de hittade Karl-Lennart men till slut fann de honom – på loftet. Thomas säger att han egentligen inte sörjde honom, att han egentligen inte är särskilt sentimental. – Det har väl med uppväxten på landet att göra, säger han. När det dags så är det dags, det är inte så mycket mer att säga om det, säger han När det var dags för nästa katt ville Thomas gärna ha en honkatt. Därför skaffade han Sixten, som vid närmare undersökning visade sig vara en hankatt, trots Tomas önskan om motsatsen. Sixten är alfa-hanne, det vill säga den dominante hannen för den som är intresserad av beteendevetenskap, på gården och vill gärna ha kontroll på det mesta. Därför går han inte alltid ihop med Svea – Ibland kan de bli stående, stirrande på varandra på varsin sida om en öppen ytterdörren, berättar Thomas. Det blir lite fräsande och morrande men det brukar inte bli något slagsmål. Hunden är däremot hemskt konflikträdd och brukar gömma sig bakom oss när katterna inte är överens.
Hjälper till med dialogen
Som den skådespelare han faktiskt är brukar han och Anna-Karin sitta vid köksbordet och hjälpa djuren med mänsklig dialog. – Man kan nästan höra vad dom säger till varandra, säger han: ”Jaså, ska du gå hit? Ja, då går jag åt andra hållet” Thomas pratar och konverserar mycket med sina katter. Han tycker att det går bra att föra samtal med dem och upplever likt många andra kattmänniskor att de faktiskt svarar helt begripligt. Han gestikulerar och berättar och det är lätt att känna igen den Thomas Petersson som många av oss har sett på TV och på scener runt om i landet. Han är otvunget rolig och det känns att han är avslappnad när Kattliv kommer på besök, trots intervjusituationen. Kanske beror det på att han är så van, kanske har det med att göra att han trivs så väl. Han är ju trots allt hemma, bara några hundra meter från där han föddes och han har sin familj och sina djur omkring sig.
Smutsiga Svea
Han är en utpräglad personlighet, Thomas. Likaså hans katter. De är alla olika. Men Svea har en egenhet som många andra katter inte har. – Ja, det här med hygien, att tvätta sig och så, det är inte Sveas grej, förklarar Thomas. Det är klart att hon tvättar sig emellanåt men hon är av någon anledning nästan alltid smutsig. Dessutom är hon världens mest kramgoa katt. Han säger att den kombinationen är inte alltid helt lyckad. Svea vill gärna kela och kramas och det är inte så roligt när hon är dammig och ibland luktar lite illa. Men det märks ändå att hon trots sitt lite ovanliga beteende är lika älskad som resten av familjens djur. Sötast i kattfamiljen är lilla Smilla, född sommaren 2009 och bara dryga halvåret vid Kattlivs besök i den halländska idyllen. Hon ligger tryggt på golvet i köket och tittar fascinerat på fotograf Annikas kamera. Det är nästan så att det ser ut som hon poserar lite. Hon lyckas stjäla uppmärksamheten från hunden Pondus som avundsjukt försöker stjäla tillbaka den och emellanåt bråkar de lite, eller om det bara är lite lek. De verkar trivas bra tillsammans – Faktum är att alla våra katter går ganska bra ihop med hunden, konstaterar Thomas. Det är väl så det ska vara, det måste till några katter för att det ska vara ett riktigt hem på landet, frågar Kattlivs reporter lite undrande och ser hur Thomas nickar medhållande. – Jo säger Thomas, jag tycker att ska vara så. Det måste finnas katter på en gård. När man kommer in på gårdsplanen ska det liksom smita undan ett antal katter, det hör till. Annars skulle det nog kännas som om något fattas.
Thomas Petersson Född: 24 augusti1962 (fyller 48 i år)
Gör: Skådespelare och ståuppkomiker.
Bakgrund: Bondson, traktormekaniker och jordbrukare.
Bor: På morföräldrarnas bondgård i Röinge, strax utanför Halmstad.
Katter: Smilla, Svea och Sixten, alla utekatter.
Svea och Sixten är enligt Thomas 8-9 år gamla och Smilla är född sommaren 2009. |