Avmaskning

Inledning

Inälvsmaskar finns i varierande omfattning hos våra katter. Störst maskbörda har kattungar, men det vuxna djuret spelar en viktig roll som smittkälla.

Idag kan man själv enkelt kontrollera om en katt har mask genom ett test som heter Kolla masken, testet finns att köpa här.
Maskspridningen sker via uppätning av maskägg som innehåller infektionsdugliga larver. Sådana finns också hos vissa bytesdjur, beroende på vilken inälvsmask det är frågan om. Larverna har en nyckelroll när det gäller smittspridning av flertalet maskar.
Katter återinfekteras i olika omfattning, beroende på ålder, levnadssätt och miljö. En torr och regelbundet rengjord närmiljö minskar risken för smitta. Även människor kan smittas av spolmasklarver, som kan orsaka s k larva migrans. Det kan därför vara motiverat att bekämpa parasiter hos husdjuren. Barnfamiljer bör vara särskilt uppmärksamma. I vissa fall märker man inte något av kattens maskbörda, i andra fall märks det tydligare.

Smitta till människa är sällsynt, men kan dock ske. Rundmaskar, som kan ge s.k. ”larvae migrans”, smittar genom att människan får i sig äggen. Dipylidium caninum -”loppbandmasken”- kan utvecklas hos människa om man händelsevis, via kattens saliv, råkar få i sig delar av en söndertuggad loppa, mellanvärd för denna bandmask. Detta är dock ytterst sällsynt.
Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) finns inte i Sverige, men risken att vi ska få in den hit ökar med öppnare gränser. Äggen från denna mask kan ställa till med stora problem för människa. Därför är det mycket viktigt att avmaska alla djur som vistats utomlands.

Hur blir min katt smittad?

Rundmaskar smittar från en katt till en annan via ägg eller larver i kattens avföring. Ägg kan under gynnsamma omständigheter finnas kvar i marken under flera år. Kattungar infekteras ofta under digivningsperioden – då smittan sker genom kattmammans mjölk. Vissa rundmaskar, hakmaskar, har larver som i undantagsfall även kan smitta genom att tränga igenom huden. Både rund och bandmaskar smittar lätt via bytesdjur. Möss kan till exempel vara bärare av rundmasklarver, samt är ofta mellanvärd för bandmask. Detta är orsaken till att många katter som har tillfälle att jaga får upprepade infektioner med speciellt bandmask (Taenia). En av bandznaskarna (Dipylidium caninum) har vanligtvis loppor som mellanvärd. I områden där katter är utsatta för loppangrepp är det också lätt att få denna bandmask genom att katten slickar i sig loppan.

Har katten mask?

Inälvsparasiter är en återkommande hälsorisk för katter och kan också i vissa sammanhang utgöra en hälsorisk även för människor, speciellt barn.
Därför är det viktigt att effektivt kontrollera problemet inälvsmask. Inälvsmask är vanligt förekommande hos katt. Det är ytterst ovanligt att en katt aldrig under sin livstid besväras av mask. De kliniska symtomen på att djuret är infekterat kan variera beroende på kattens allmänna hälsostatus samt på hur stor maskmängden är. Symtomen kan ofta vara lindriga.
Huvudsakliga symtom är livlös och tråkig päls, viktminskning och allmänt dålig kondition. Det händer även att katter kräks och har diarré i samband med inälvsmask.

Vilka sorters mask finns de?

Det finns två typer av mask som kan infektera katter: rundmaskar och bandmaskar.
Askarider, de vanligaste rundmaskarna hos katt, ser ut som tunna spagetti med en längd av upp till 10 cm. Har katten gott om rundmask kan detta leda till diarré, kräkningar och dåligt allmän- tillstånd. Kattungar får ofta mycket mask vilket kan leda till en stor, rund mage och dålig tillväxt. Bandmask hos katt avslöjar sig ofta i platta, vita, risgrynsstora segment som hittas i pälsen runt ändtarmen. Det finns flera olika typer av bandmask varav Taenia är den i vårt land vanligast förekommande. Utmärkande för samtliga bandmaskar är att de alltid har en mellanvärd, dvs masken behöver för sin utveckling passera ett annat djur.