SVENSKA KATTERS SIDA - Nordens största kattsida !

Förebyggande
Så här förbereder man sig för olyckor
Vår önskan är naturligtvis att den här guiden aldrig kommer till användning. Om olyckan ändå är framme så är det viktigt att veta hur man ska gå till väga för att snabbt komma till undsättning för djuret.

Det är alltid viktigt att kontakta veterinär vid olycksfall som kan förklara hur du skall bete dig. För att vara förberedd om olyckan är framme är det bra att öva på sitt djur då och då. På många platser erbjuds det kurser om första hjälpen till djur.

Förebyggande åtgärder
Koppla hunden vid trafikerade områden, och vintertid vid istäckta sjöar där det finns risk för hunden att gå igenom isen. Lämna inte hunden ensam i den parkerade bilen när solen skiner och gå inte iväg på alltför långa promenader med det äldre djuret.

Skärma av farliga elkablar om djuret biter på dem. Råttgift och snigelgift skall hållas undan djuret. En oproblematisk förlossning får man med hjälp av särskilt anpassat foder medan djuret är dräktigt, förebyggande veterinärbesök och en lugn, ostörd plats för förlossningen. Du kan säkert komma på fl er förebyggande åtgärder själv medan du läser, men framför allt:

Försök att hålla huvudet kallt för att inte överföra din stress till ditt djur.

Två huvudregler gäller vid alla typer av första hjälpen: Se till att inte bli biten och undvik att förvärra djurets tillstånd.

Djurets tillstånd

Första kontakten
När du närmar dig ett skadat djur måste du tänka på att djur kan vara oberäkneliga om de har ont, är rädda eller är i chock. Var försiktig och skydda dig. Var beredd på plötsliga reaktioner och tala lugnande med djuret när du närmar dig. Är det omöjligt att närma sig det skadade djuret utan risk för angrepp från det, kan det fungera bra att ha en fi lt eller jacka till hands att kasta över djuret och svepa in det med. Är det en utsatt plats förflytta djuret till ett riskfritt område. Nossäkra hunden så att den inte kan bitas. Stå en bit ifrån och kontrollera om djuret andas (att bröstkorgen höjer och sänker sig). Man kan även sätta en spegel framför nosen för att se om det bildas imma av utandningen. Känn pulsen – den är lättast att känna på insidan av ljumsken.

Kontroll av livsfunktioner
Med några enkla medel kan man kontrollera ett medvetslöst djurs tillstånd:

Stå en bit bort och se om djuret andas, (att bröstkorgen höjer och sänker sig). Du kan även sätta en spegel framför nosen för att se om det bildas imma vid utandningen.
Testa om djuret reagerar när du kallar på det, klappar i händerna eller rör vid det.
Kontrollera blodcirkulationen: Lyft djurets överläpp och tryck på gommen med ett finger. Inom två sekunder bör området bli rosa igen. Om inte har djuret antagligen drabbats av cirkulationschock.
Ta pulsen på insidan av djurets lår – öva dig regelbundet på ditt husdjur för att hitta rätt ställe. Du kan känna hjärtslagen på bröstkorgen i jämnhöjd med djurets vänstra armbåge.
Se på ögonen och lys eventuellt med en ficklampa. Pupillerna måste dra ihop sig om det fortfarande skall vara möjligt att rädda djuret.
Om du varken kan konstatera pupillreflexer eller tecken på andning eller hjärtslag har djuret redan dött. Reagerar pupillerna ska du genast påbörja återupplivningsförsöken.
LABC för ditt djur: Läge = avvärj akut fara för dig och ditt djur. Andning = kontrollera andning och puls. Blödning = Stoppa eventuella blödningar. Chock = behandla och motverka chock.

Förband

Pulsåderblödningar
Om ett djur har skadats och blöder våldsamt/pulserande ur ett sår bör du lägga ett tryckförband innan du transporterar djuret till veterinären. Se till så att du inte drar åt förbandet för hårt, utom då det handlar om pulserande blödningar med klarröd färg, vilket betyder att artär har skadats och det fi nns risk för stora blodförluster. Tryckförbandet bör läggas direkt på såret eller så att du kan badda med rena servetter eller steril gasbinda. Är blödningen i mjukdelar som ljumske och hals måste man stoppa/begränsa blödningen genom fi ngertryck. Behåll trycket undern transport till veterinären. Tryckförband på halsen bör läggas i en vid 8 för att minska risken för andningsbesvär. Blödningar från små sår stannar normalt sett efter några minuter. Behandlas inte allvarligare blödningar kan de leda till chock eller i västa fall döden. Måste hunden sys, bör man komma till veterinären inom 6-7 timmar.

Tassförband

Tvätta såret och lägg på en steril kompress. Lägg förbandsvadd mellan
tårna och under sporren för att förhindra trycksår och irritation (bild 2).
Täck såret med ett sterilt material som inte luddar.
Håll vadden (en eller två fingrars bredd) på plats med ett gummiband. Se till att det sitter ordentligt utan att sitta så hårt att det stoppar blodcirkulationen. Lägg bomull runt tassen och en bit upp på benet (bild 3).
Det yttersta lagret ska bestå av plåster och ska förstärkas med fl era lager på ställen som utsätts för slitage, t ex trampdynan. Linda gasbindan fram och tillbaka, fäst med tejp, runt tassen och runt benet (bild 5).
För att förhindra att förbandet glider ner kan du eventuellt fästa det i pälsen med plåster, fäst aldrig på bar hud eftersom det fi nns viss risk för infektion. Dra inte åt för hårt då eventuell svullnad kan orsaka stasning och hindra blodcirkulationen.

Transport till veterinären

Före transporten
Ring om möjligt till veterinären innan du ger dig iväg. Om kliniken inte är öppen meddelar telefonsvarare i regel vem som är närmast jourhavande veterinär. Du kan komma i kontakt med djurkliniker dygnet runt. Om veterinären vet att du är på väg kan han/hon förbereda sig inför behandlingen.

Kör aldrig ensam om inte djuret förvaras säkert i bur eller korg. Djur som kan röra sig fritt i bilen kan utgöra en fara – inte bara för bilens förare utan även för andra trafikanter.
Hundar bör befinna sig på baksätet tillsammans med ägaren eller någon annan som känner djuret medan en annan person kör. Katter transporteras bäst i en kattbox av plast.
Djur med förlamningar ska helst placeras på en skiva för att undvika ytterligare skador på ryggmärgen om kotorna rubbas.
Om hunden visar tecken på aggressivitet kan det för din egen säkerhets skull vara nödvändigt att nossäkra den i samband med undersökning och transport. Det gör du genom att binda en stor snara av ett snöre eller av gasbinda och dra den över hundens nos och dra åt. Korsa ändarna under käken och knyt dem bakom huvudet. Vissa koppel går utmärkt att använda till detta. Se illustrationerna nedan. Man ska inte nossäkra en hund som kräks eller blöder ur munnen.
Katter bär du bäst i nackskinnet med den ena handen medan du håller bakbenen med den andra. Katter som gör mycket motstånd kan man ofta bara med största försiktighet sätta ner i en låda med en filt över.

Förstahjälpen-lådan

Ett första hjälpen-kit bör finnas i varje hem. Med bara några få tillägg är den även utrustad för att ge första hjälpen till djur. När det handlar om olyckor, skador eller nödsituationer ska en veterinär alltid uppsökas. Innehållet i första hjälpen-kitet bör kontrolleras och fyllas på regel bundet. Om du lägger till ett par paket dietfoder, dricksvatten och ett en elektolytblandning kan första hjälpen-väskan utan problem förvandlas till ett reseapotek som du kan ta med överallt.

Grundregler för första hjälpen
Innan du kommer till ett djurs undsättning

Förbli lugn och sansad. I en akut nödsituation förutsätts det att man handlar förnuftigt och målriktat.
Även om omedelbar hjälp ofta är viktig för att kunna rädda djurets liv kan första hjälpen aldrig ersätta en veterinärs behandling. Det viktigaste är därför att alltid kontakta en veterinär snarast möjligt. Få tag på en medhjälpare, så att du kan koncentrera dig på att ge första hjälpen medan din medhjälpare assisterar, ringer till veterinären, kör bilen etc.
Kontrollera djurets tillstånd genom att testa om djuret reagerar när du kallar på det/klappar i händerna. Var beredd på att även djur som känner dig plötsligt kan bita eller klösa i nödsituationer.
Om du inte kan registrera någon andning och djuret verkar vara fullständigt livlöst försök att rädda det med hjälp av omgående återupplivningsförsök. Följ anvisningarna till nedan.
Ljusröda, pulserande blödningar (pulsåder) ska tryckförbindas eller täckas över med en ren handduk eller några sterila kompresser från första hjälpen-väskan medan djuret körs till veterinären.

Återupplivning

Avsikten är att få igång både andningen och blodcirkulationen, så att det återigen kommer syre till de viktigaste organen. Följ första hjälpenanvisningarna nedan för att behandla ett livlöst djur:

1 Luftvägar

Öppna djurets mun och dra tungan framåt.
Titta i svalget och avlägsna främmande föremål, slem eller uppkastningar.
Det kan vara en fördel att hålla katter och små hundar upp och ner i bakbenen (dock inte misstänker att djurets rygg eller bakben har skadats). Se Heimlich manöver.

2 Konstgjord andning

När luftvägarna är fria kan du ge det medvetslösa djuret konstgjord andning.

Dra fram djurets tunga, håll dess mun stängd med handen och sträck halsen.
Blås in luft i djurets näsborrar, eventuellt kan du ha en trasa framför. Tänk på att blåsa försiktigt på små djur då de inte har samma lungkapacitet som du.
Blås ungefär var tredje sekund och kontrollera samtidigt om bröstkorgen höjer sig, dock får den inte höja sig för mycket.

3 Cirkulation

Känn efter på bröstkorgens vänstra sida om hjärtat slår och kontrollera pulsen på lårets insida. Kan du konstatera att hjärtat inte slår måste djuret få hjärtmassage.
Lägg en hopvikt handduk under djurets bröstkorg och lägg den vänstra handen mot bröstkorgen ungefär i jämnhöjd med armbågen. Tryck snabbt fem till tio gånger med den högra handen på den vänstra för att få hjärtat att börja slå igen. Om det är en katt eller en liten hund måste du naturligtvis massera lite försiktigare (med två fingrar).
Ge djuret konstgjord andning en eller två gånger och kontrollera sedan om hjärtat slår innan du eventuellt fortsätter att ge massage.

Juridiska frågor
Olyckhändelser som involverar djur är ofta förknippade med skadeståndskrav. Oavsett om det är djuret själv som har förorsakat skador, t ex i samband med en trafikolycka, eller om det handlar om bedömningen av djurets skada och veterinärräkningen, t ex när en fredlig hund i koppel blir biten av en lös hund.

§Skador förorsakade av djur
I samband med trafikolyckor åläggs djuret ansvaret om det i sin oberäknelighet ”har skuld i olyckan”, alltså så gott som alltid. För djurets ägare innebär det att denne ansvarar för den skada som uppstått på grund av djuret, även om det inte är ägarens skuld och djuret inte befann sig under dennes uppsikt. Om djuret passas av en ”djurvakt”, det vill säga en person som mot kontraktsenlig fast betalning passar djuret är denne också ansvarig. Detta gäller dock inte för tillfällig passning av djuret, exempelvis om en granne passar katten under semestern eller om en bekant går ut med hunden. Ägarens privata hemförsäkring täcker i regel de skador som orsakats av djuret för annan part. Kontrollera vad som gäller med ditt försäkringsbolag.

§Skador på djur
Vid slagsmål mellan djur delas skulden som regel mellan parterna, det vill säga veterinär räkningarna fördelas upp till en fastställd maxgräns mellan ägarna. Om skulden utan tvivel kan läggas på en av parterna, exempelvis om ett fredligt djur i koppel angrips av en lös hund, ansvarar ägaren till den angripande hunden för veterinär kostnaderna. Detta gäller naturligtvis även vid djurmisshandel som t ex slag, sparkar eller skott som träffar ett fredligt djur.

§ Herrelösa djur
Polisen omhändertar herrelösa djur och ägaren får betala de kostnader som upp kommit som exempelvis veterinärvård och inackordering. För att rädda ett djur i livsfara är det tillåtet att agera på egen hand, även på annan persons tomt och mark. Vi rekommenderar dock att alltid leta efter ett vittne, även i samband med hundslagsmål då en kopplad hund blir biten. Sedan år 2001 skall alla hundar under 8 års ålder vara id-märkta och ägarregistrerade vilket underlättar möjligheten att fi nna ägaren till ett herrelöst djur.