Nödsituationer från A till Ö

Allergi/insektsbett
Vid en allergisk reaktion efter ett insektsbett svullnar området runt bettet upp och djuret visar tydliga tecken på irritation. Det kan vara livshotande om insektsbettet sitter i svalget och luftvägarna täpps till. Insektsbett på huden behandlas med kylande omslag. Uppsök alltid veterinär som med hjälp av kortisonpreparat kan få svullnaden att lägga sig.

Benbrott
Det är lätt att missa benbrott då det kan se som en stukning eller led bands skada. Misstänker du benbrott efter exempelvis en olycka, måste du under alla om ständig heter uppsöka veterinär. Bara en undersökning och en röntgenbild kan fastställa skadans omfattning. Öppna brott med skadad hud eller till och med benknotor som sticker ut ska genast behandlas av veterinär. Är djuret i chock är det viktigt att behandla detta först, täck sedan över såret och benknotan med ett sterilt bandage eller en ren handduk. Smörj under inga om ständigheter på sårbalsam eller salva på det öppna såret. Lägg gärna djuret på en skiva eller annat hårt underlag. Kör genast djuret till veterinären och stöd den brutna kroppsdelen under transporten, t ex med hjälp av en hopvikt hand duk, så att brottsstället inte rörs eller vidrörs.

Brännskador
Vid brännskador ska de skadade områdena genast spolas i kallt vatten under 20 minuter. Täck över öppna brännsår med steril gasbinda eller en ren handduk och uppsök veterinär. Smörj inte på brännsårssalva eller liknande. Var uppmärksam på chocksymtom som eventuellt först kommer efter ett par dagar. Även relativt små brännskador kan ha livsfarliga följder om djuret drabbas av chock på grund av vätskebrist och infektionsreaktioner i huden.

Ett gott råd:
Flaskan med elektrolytlösning i i en Första Hjälpen-låda räcker till flera gånger om du suger upp den mängd vätska som behövs i en steril engångsspruta.

Chock
Bekämpa chocken före alla andra behandlingar! Chock är en cirkulationssvikt som kan leda till döden.
Tydliga tecken på chock är en svag och snabb puls, oregelbunden andning, blekt tandkött/munslemhinna, låg kroppstemperatur (hund 37,5°C, katt 38°C) och kalla öron och tassar. Senare uppvisar djuret svagare, långsammare andhämtning, oregelbundna hjärtslag, eventuellt blågrå tunga och apati.

• Lägg djuret på sidan med huvudet sträckt framåt.
• Lyft på djurets bäcken och bakben med hjälp av en kudde eller liknande.
• Stoppa våldsamma blödningar med ett förband.

Genomför återupplivningsförsök vid behov. Skydda djuret mot ytterligare nedkylning med en filt och uppsök genast veterinär. Även starka allergiska reaktioner, t ex på grund av insektsbett eller medicin, kan leda till chock.

Drunkningsolyckor
Hundar och en del katter kan simma och därmed rädda sig själv om de ramlar i vattnet. Rädda djuret utan att utsätta dig själv för fara och svep in det i en varm filt eller liknande. Om djuret är medvetslöst måste du tömma dess lungor på vatten genom att lyfta djuret upp med bakbenen högst, krama lätt upprepade gånger runt bröstkorgen. Om det är en större hund är det ofta möjligt att tömma lungorna genom att lägga hunden på ett sluttande underlag, så att huvudet ligger nedåt. Därefter börjar du återupplivningsförsöken. Kontakta under alla omständigheter en veterinär eftersom det finns risk för att djuret drabbas av chock och efterverkningar.

Ett gott råd:
Vänj ditt husdjur vid att du eller andra kan ta tag i dess mun och hålla fast. På så vis blir det lättare att undersöka djuret när det verkligen är allvar.

Elektriska stötar
Djur kan få elektriska stötar genom att bita i strömförande kablar. En sådan situation kan också vara ytterst farlig för ägaren och därför är det viktigt att tänka på sin egen säkerhet. Rör inte vid djuret eller eventuell vätska i närheten av strömkällan förrän strömmen brutits. Befria sedan djuret t ex med hjälp av en träpinne. Kontrollera hjärtslag och andning och börja eventuellt återupplivningsförsök. Var uppmärksam på tecken på chock. Elektriska stötar förorsakar brännsår som är ljusa i mitten och rosa i kanten. Transportera djuret till veterinär omgående.

Ett gott råd:
Stoppa undan elkablar eller spruta dem med ett illasmakande spray för att förhindra att kattungar, valpar eller unga djur biter i dem.

Förgiftningar
Framför allt katter är mycket känsliga för giftämnen och förorening av pälsen. Men även hundar kan i sin glupskhet råka sätta i sig gift. Om du ser att djuret fått i sig gift bör djuret och helst också ett prov av giftet som djuret har fått i sig genast föras till veterinär. Veterinären kan framkalla kräkningar och vidta lämpliga motåtgärder. Observera att även tobak, p-piller och medicin för människor kan vara giftiga för djur. Om du bara misstänker att djuret har förgiftats börja med att ringa till veterinären. Kräkningar uppträder visserligen i samband med många (inte alla) förgiftningar, men har i de fl esta fall en annan orsak. Beroende på orsaken kan tecken på förgiftning vara: kräkningar, blödningar, dregling, röd munhåla, blekhet, diarré, rörelsesvårigheter, andnöd, hosta, apati och smärtor. Ofta har det en tendens att förvärras. Var uppmärksam på chocksymtom och kör djuret till veterinär.

Förlossningsproblern
Den första ungen bör ha fötts senast en timme efter att krystvärkarna har börjat. Drar förlossningen ut på tiden, om det uppstår komplikationer eller om djuret inte alls visar tecken på värkar är det viktigt att kontakta veterinär. Är djurets allmäntillstånd bra för övrigt kan man vänta till dräktighetens 70:e dag. Kommer det illaluktande, mörkgrönt sekret från djurets slida eller om kroppstemperaturen stiger (hund <38,5ºC, katt <39ºC) är det tecken på döda ungar eller infektion och djuret måste snarast till veterinär. Kramper kring förlossningsdagen kan vara tecken på ett lågt kalciuminnehåll för mjölkproduktionen. Som en förebyggande åtgärd bör djuret få särskilt anpassat foder under dräktighetsperioden.

Hjärtstillestånd
För äldre djur med hjärtsjukdomar kan överansträngning (rörelse, värme, upphetsning) leda till ett plötsligt hjärtstillestånd. Våldsamma vätskeförluster, på grund av exempelvis blödning, diarré, kräkningar eller brännskada, kan leda till hjärtstillestånd (på grund av chocktillstånd). Utan syretillförsel tar hjärnan skada redan efter 3 minuter så det är viktigt att reagera snabbt. Följ återupplivningsanvisningarna och be någon att köra dig till veterinären snarast möjligt. I samband med vätskebrist är det bara omgående vätskeinfusioner som kan rädda djuret. Om djuret lider av en hjärtsjukdom eller en annan allvarlig sjukdom, t ex en tumör, är överlevnadschanserna mycket små trots återupplivning.

Ett gott råd:
Dräktiga och digivande djur bör få en kost som tillgodoser dess ökande näringsbehov, exempelvis Royal Canins Queen 34 för katthonan från löpet, under dräktighet och digivning.

Inre skador
Inre skador uppstår oftast vid trafi kolyckor eller fall från hög höjd. Vid tecken på chock/cirkulationsproblem (flämtningar, bleka eller blå slemhinnor, svaghetstecken) kontrollera blodcirkulationen (se sid 7) och kontrollera att djuret andas normalt utan att rossla. Då inre skador är svåra att upptäcka är det viktigt att ta djuret till veterinär och även observeras noggrant under en period efter olyckan för att motverka att tillståndet förvärras eller om chocksymptom uppträder.

Krampanfall
Epileptiska anfall ser ofta ut att vara mer dramatiska än de är. Djuret faller plötsligt omkull, börjar att skaka eller för lorar kontrollen över benen och urinerar eventuellt Efter några få minuter återfår djuret medvet andet och uppför sig alldeles normalt. Kommer anfallen allt oftare och blir allt längre kan det vara farligt för djuret. Det är därför viktigt att låta en veterinär undersöka djuret även om det helt har återhämtat sig från anfallet. Krampanfall kan bero på fel på de inre organen eller ha sitt upphov i hjärnan och går att behandla med medicin. Rör inte djuret under anfallet, utan se till att det fi nns mycket plats runt det, så att det inte kommer till skada.

Kvävning / Heimlich manöver
Vänd djuret upp och ned. Placera hundens huvud mellan dina ben med ryggen emot ditt bröst. Ta ett tag runt hundens buk och lyft den upp mot ditt bröst. Orkar du inte att lyfta hunden går det att ta tag runt hundens buk med båda armarna. Ge därefter fyra kraftiga kramar över magen. På en liten hund eller katt kan det räcka med ett par lätta tryck över bröstkorgen. Anpassa trycket efter djurets storlek. Kontrollera därefter om föremålet har lossnat. Har det lossnat, ge tre nosinblåsningar (se sid 15). Passerar inte luften: upprepa proceduren.
När djuret kan andas själv – uppsök genast veterinär.

Låg kroppstemperatur
Tack vare sin päls har hundar och katter ett effektivt skydd mot kyla. Vid extremt låga temperaturer kan dock öronspetsarna förfrysa. Faller djuret i vatten eller går genom isen på vintern så förlorar den genomvåta pälsen snabbt den värmande effekten och djuret kyls snabbt ned. Låg kroppstemperatur leder till skakningar, allmänt svaghets tillstånd, kramper och med - vets löshet. Det är vanligt att djuret drabbas av chock som måste be handlas samtidigt som återupplivningsförsök. Svep in djuret i en filt eller jacka till sammans med en värmefl aska för att hålla det varmt. Uppsök veterinär som omedelbart kan behandla eventuella förfrysningar som röda, svullna öronspetsar eller en röd svanstipp.

Sår
Det finns risk för stora blodförluster om blodet är ljusrött och pulserande. Lägg ett förband över såret eller lägg på ett tryckförband och upp sök genast veterinär. Var uppmärksam på chocksymtom. Sitter såret i bröstkorgen finns det risk för lungkollaps. Var uppmärksam på andningsbesvär och pressa en steril kompress mot såret på bröstkorgen. Om det sitter ett främmande föremål i såret, exempelvis en stor sticka – dra inte ut den utan skär istället av den ett par centimeter ovanför såret och lägg ett förband för att skydda det under transporten. Smuts och mindre partiklar kan sköljas ur såret med en steril elektrolytlösning innan du lägger på förbandet. Var noga med att inte stoppa blodcirkulationen när du lägger på förbandet. Bitsår är som regel infekterade och bör alltid behandlas av en veterinär.

Värmeslag
Placera inte ett djur ensam i en bil en varm dag. Även om bilen står i skugga kan temperaturen bli så hög att djuret kan få värmeslag som i värsta fall leder det till dödsfall. Djuret flämtar våldsamt, är yr och har röda munslemhinnor och får snabbt vätskebrist. Kyl ned djuret med kallt vatten, framförallt huvudet, och massera benen för att stimulera blodcirkulationen. Är djuret medvetslöst, kräks eller visar tecken på chock, ska en veterinär kontaktas omgående. Kontakta alltid veterinären – denne kan ge djuret vätska intravenöst och det kan rädda djurets liv.

Ögonskador
Skador på ögonen skall behandlas snarast möjligt av veterinär. Om det är lösa och främmande partiklar i ögat kan du försöka skölja bort dem med en elektrolytlösning. Försök att skydda ögat så att djuret inte river eller kliar sig där. Använd gärna en krage om du har en sådan tillgänglig.

ADRESSER OCH KURSER
De bästa personerna att kontakta när man har frågor om första hjälpen är veterinärerna som är vana vid att hantera de mest olikartade nödsituationer. En del veterinärer erbjuder kurser i första hjälpen till hund och katt. Börja med att kontakta familjens egen veterinär som kanske själv arrangerar kurser eller som kan rekommendera en kollega i närheten som gör det. En annan fördel med det år att man känner en veterinär i närheten som man kan ringa till eller uppsöka i en nödsituation.

l samband med förgiftningar finns det hjälp att hämta hos Giftinformationscentralen
På Sveriges Veterinärförbunds hemsida, www.svf.se, finns det en del nyttiga länkar.
Dessutom finns det många hund- och kattklubbar som genomför kurser i första hjälpen till djur. Kontakta t.ex. en kattklubb i ditt närområde.

Utgivet med enskilt tillstånd av Royal Canin