Maine Coon

coonDet florerar otroliga historier om maine coonens vikt och storlek. I verkligheten väger en fullvuxen hane mellan sex och åtta kilo, en hona väger mellan fyra och sex kilo. Lägger man till dessutom till cirka fem centimeter päls kan resultatet bli en katt som ser mycket stor ut. Som de flesta större kattraser utvecklas även maine coon relativt långsamt och det kan ta flera år innan den nått full fysik.
Kroppen är stor, muskulös och bredbröstad och katten bör vara lång – men med ett rektangulärt helhetsintryck. Den långa buskiga svansen är bred vid basen och avsmalnande. De stora, runda, välpälsade tassarna fungerar som “snöskor“.

Maine coonen har ett huvud som är medium i bredd, med höga kindben. Ansikte och nos är av mediumlängd med fyrkantigt nosparti och i profil har näsan en lätt böjning. Ögonen är stora, placerade långt ifrån varandra och lite snett ansatta. De stora spetsiga öronen har stor rörlighet, sitter högt på huvudet, är breda vid basen och välpälsade (både inuti och utanpå).

Pälsen är silkesaktig, tät och tjock, kortare på skuldrorna och huvudet, men längre på ryggen och bakbenen. Underpälsen är mjuk och fin, täckt av den blanka överpälsen. Krage, med början från skuldrorna, är önskvärd.

MAINE COON – historia och ursprung

Maine coonkatten har sitt ursprung i den nordamerikanska delstaten Maine. Först att förekomma i kattlitteraturen är en svart och vit katt vid namn “Captain Jenks of the Horse Marines“och detta skedde redan 1861. Rasens öden har sedan dess skiftat under åren. Den höll på att försvinna helt som raskatt i början på 1900-talet, då nya“intressantare“ raser introducerades men den överlevde emellertid, i flesta fall som ladugårskatt.

Den levde undanskymt och anonymt fram till 1953, då en grupp hängivna Maineinnevånare bildade “The Main Coon Cat Club“. Klubbens syfte var att bevara rasen och det hölls utställningar för enbart Maine Coonkatter. 1968 bildades “The Main Coon Breeders and Fanciers Association MCBFA“ och 1976 tilldelades rasen certifikaträtt av CFA “Cat Fanciers Association”. Maine coon var här för att stanna. Den första Maine coon som kom till Sverige, importerades från England 1986 och den följdes snart av flera.

Maine Coon standard

Huvud , Medium i bredd. höga kindben. Ansikte och nos av medium längd med fyrkantigt nosparti. I profil har näsan en lätt böjning.
Ögon, Stora, långt ifrån varandra och lite snett ansatta.
Öron, Stora vältofsade. Breda vid basen. Spetsiga. Sitter högt på huvudet.
Kropp , Muskulös, bredbröstad, medium till stor. Kroppen bör vara lång, men helhetsintrycket ska vara rektangulärt.
Svans, Lång, bred vid basen och avsmalnande.
Pälsen är lång och böljande. Buskig. Päls Tät, tjock, kortare på skuldrorna och huvudet, men längre på ryggen och bakbenen. Kvaliteten är silkesaktig och faller mjukt. Underpälsen mjuk och fin, täckt av den blanka överpälsen. Krage är önskvärd, med början från skuldrorna.