|
Bild: IC Rahmah af Kibutata
Sokokekatterna har sitt ursprung i området kring Arabuko-Sokokeskogen
vid Kenyas kust.
Det är en relativt ny ras med bara få generationer
i stamtavlan och endast ett fåtal individer i aveln.
Sina vilda Afrikanska rötter till trots binder en sokoke sig mycket
starkt till sin människa. Det tar ett tag innan man blir accepterad,
men sedan blir man bästa vänner. Sokoken är oberoende och
kelig, men aldrig påträngande. Den är stolt, tycker inte
om att bli fasthållen men älskar att rida på axeln. Inget är
härligare för en Sokoke än en god tupplur på ett varmt
och mysigt ställe som under täcket eller i knät.
En sokoke följer gärna med vart man går och pratar i vänlig
ton, den är känslig och svänger i takt med husets stämning,.
Det är en aktiv katt som kommunicerar på hög nivå genom
att använda sin röst och sitt kroppsspråk.
Sokoken är aldrig aggressiv, markerar bara med tänder eller klor
om den känner sig kraftigt hotad. Vid fara spänner den alla muskler,
beredd på en snabb flykt.
Å tskilliga egenskaper är kvar från djungellivet: Mörkare öronspetsar, ögon
och morrhår. Kraftiga tänder och klor; Kamouflagefärger,
smidiga och atletiska kroppar, ett helt speciellt självförtroende
och hög intelligens. Man kan riktigt se hur katterna tänker ut
lösningar på små vardagsproblem. Att lära sig att öppna
dörrar tar inte lång stund. Det räcker med att sokoken
tittar på hur husse eller matte gör, så gör den själv
snart likadant. Det är en mycket lekfull katt som också gillar
lekvippor, men vad tjänar det till att springa efter fjädrarna
på lekvippans topp när det är effektivare att hoppa upp
och hänga sig i lekledarens kläder för att sedan ”döda” lekvippan
på ett smartare sätt…
Sokoken finns i två färgvarianter: Brun African Tabby (SOKn22)-
bruna, sand och gyllene färger med gula eller gröna ögon.
Den andra färgen är snö (SOKn33) men är ännu inte
godkänd av FIFe. Där står det klassiska bruna sokokemönstret
mot ljus creme bakgrund och blå ögon.
I november 1992 såg FIFes domarkommitté på 19 Sokokekatter
som representerade 5 generationer. Rasen blev sedan accepterad av FIFe
1993.
FIFes rasstandard
Poängskala
Huvud 15
Ögon 10
Kropp 25
Päls
färg och mönster 30
kvalitet, struktur och längd 15
Kontidion 5
Huvudet på en sokoke skall vara kilformat och litet i förhållande
till kroppen. Kindbenen skall vara höga och välmarkerade. I
profil är toppen av huvudet nästan platt. Nosen är rak
och medellång med en kort mjukt rundad nosrygg sett framifrån.
Den är bred med förhållandevis abrupt avslutning. Sokoken
har en stark bred haka på linje med nostippen. Öronen är
medelstora och medelhögt placerade. De är lätt rundade
med örontofsar och breda vid basen.
Ögonen skall vara stora, strålande och uttrycksfulla. De skall vara
placerade långt från varandra och luta lite snett in mot
nosen med lätt mandelform. Färgen skall vara mellan bärnsten
och ljusgrön och vara omringad av samma färg som mönstret
i pälsen.
Kroppen är av mediumlängd, slank muskulös och med stark
benstruktur; Välutvecklat och framträdande bröstparti.
Benen är långa, slanka och muskulösa. Bakbenen är
längre än frambenen och är ordentligt vinklade bakåt.
Bakbenens hållning är mycket karaktäristisk för
rasen. Tassarna är ovala och svansen medellång där basen är
bredare än tippen.
Pälsen är mycket kort, tättliggande med en skinande pälsstruktur,
men inte silkesaktig, med lite eller ingen underull. Alla former av svart-/bruntabby
godkänns, men det är dock önskvärt att mönstret
visar agoutihår i de färgade områdena då detta är
speciellt för sokokerasen.
Sokoker i Sverige
De flesta sokokekatterna finns i Danmark och än så länge
finns det bara en sokoke i Sverige, Rahmah af Kibutata, en hona född
den 9 september 2001. Hon flyttade till Sverige och Sörmland i juni
i år, långt från fertila hankatter, och ägs av
Edith Peulicke (S*Kasafari).
En stor nyhet är att man nu har funnit ”nya” sokokekatter
i området vid Arabuko-Sokokeskogen där även de första
katterna hittades av Jeni Slater på 70-talet. Det är en granne
till Jeni, Jeannie Knocker, som har tagit katterna till sitt hjärta
och börjat föda upp dem. Hon har numer flera generationer efter
de nyfunna katterna och alla uppvisar de de karaktäristiska egenskaper
som sokoken har. I somras gjorde Edith Peulicke och Robert Liljeson en
resa till Kenya för att se de nya katterna och ta med sig en hanne
(Genet) och en hona (Mara) hem till Sverige. Genet är funnen i området
mellan Arabuko-Sokokeskogen och Watamu, Mara är efter två andra
funna katter. Fram till februari i år bodde de i Danmark på Kibutata
katteri och fick 12/10-2002 fyra ungar där. Det blev 2 honor och
2 hanar. En hona och en hane har flyttat till USA och de två andra
stannade i Danmark för att gynna den danska sokokeaveln.
I Norge finns en mycket engagerad sokokeuppfödare, Anita Engebakken
(N*Kimburu). Också hon skall resa till Kenya och hämta tre
katter som varken är besläktade med Genet, Mara eller varandra.
Därmed skapas i Norge och Sverige unika förutsättningar
för att bredda och vidareutveckla sokokerasen.
Källor:
Kibutatas hemsida: www.kibutata.dk
Sokokeklubbens hemsida: www.sokoke.dk
Det går även att läsa mer på www.kasafari.com
Mailadress till Kasafari: edith@ebrevet.nu |